Avelsmål

 

correct breed type
Det sägs att en bild säger mer än tusen ord. Det här är just en sådan bild. Skapad av uppfödaren Satu Stenroos

Andrew Brace, dog judge:

“As soon as a dog whose type deviates from correct starts winning, the ball is rolling. That dog appears in the big ring and other judges comment on its great bone, long neck, fabulous angulation, ultra-short back, high tailset, great open side-gait or whatever, even when these may not be breed-specific attributes. They reward it when they get it, and others follow suit. In due course breeders see this dog and all the winning it is doing, and they think that they had better start breeding something like it. They rush off to use said dog, and within a matter of years the rather deviant type has got a foothold in the breed.

It takes a little time, but soon judges arrive at a situation where they get a class of six dogs – five of them are of the “new” rather off-beat type, one is completely correct. The knowledgeable and constructive judge will know enough about the breed to be able to say with conviction “This one is right – the others are wrong” and judge accordingly. Many other judges, however, perhaps lacking depth of knowledge of that breed, will take the easy option, assume that the five must be right as they form the majority, and the sixth dogs gets left out of the awards.

This particularly applies to size in a breed. So many of our breeds have, over the years, got bigger, maybe because of improved nutrition and very gradually size has crept up. As we only measure or weigh a handful of breeds that have more than one variety determined by size this increase is barely noticed. However, when some dedicated breeder puts in the ring a dog that is of absolutely correct size in terms of its Breed Standard it is criticised by other exhibitors for being small. In truth, this is the correct sized dog; it’s just that the others are over size.”

Jag kommer aldrig att ha tid för mer än en, högst två, kullar per år. Det innebär att varje kombination kommer att vara en ”nu eller aldrig” upplevelse. Målet är alltid att i varje kull hitta minst en hund som är så bra att den ska stanna hos oss och i förlängningen själv bli förälder.

Att hundar som blir föräldrar ska vara av god hälsa är för mig en hygienfaktor. För att ge valparna så goda förutsättningar som möjligt följer jag även de råd veterinären och hudspecialisten Kerstin Bergvall ger angående mat till tiken för att minska risk för allergier.

En viktig del av hälsan är att hunden är korrekt konstruerad fysiskt. Det som står i rasstandarden kan tyckas godtyckligt hopsatt men det beskriver faktiskt den optimala fysiken för att just den hundrasen ska klara av det jobb den är satt att göra. En alltför stor hund kommer inte in i eller kan vända sig i gryt, det är svårare för en grävling att komma åt att hugga i (av) benen på en hund som “står väl över frambenen” och en hund som ska orka jaga måste kunna röra sig på ett sätt som kräver minsta möjliga energiåtgång.

Bilden här ovanför visar ganska bra både vad jag strävar efter och vad jag inte strävar efter utseendemässigt. En cairnterrier ska var sund och väl balanserad. Den ska vara i avsaknad av överdrifter. Lagom är ett perfekt ord i cairnterrierns fall.

En valpkull är resultatet av många timmars studerande, planerande, resande, träning, tävlande och, sist men faktiskt inte minst, en hel del pengar. Sedan ska min älskade lilla tik bära fram de här valparna och tillsammans tar vi hand om dem på bästa sätt.

Därför kommer hon och jag att ha höga krav på dig som eventuellt är intresserad av en av hennes valpar.